Kerstin

Ja, då var det dags ... nytt besök från socialförvaltning från del av landet och med ny placering med sig - det är viktigt för oss att placeringen (h*n eller h*n) själv vill för annars är det meningslöst - bortkastad tid, pengar och energi.

Vi brukar beskriva oss själva, ta hjälp av vår trygga hemmaboende tonåring att beskriva hur vi är och det tror vi funkar bra. Så vi får se efter dagen om det blir en tillökning i familjen :)

Äntligen!

idag fick jag ett brev från socialdepartementet där man berättade att det ska göras en utredning om upprättelse och ekonomisk kompensation för det som intervjuade personer i Regeringens utredning om vanvård i Sverige av placerade barn under 1900-talet. tack!! äntligen känner jag att någon tror på mig! De tror på mig och mina medsystrar, medbröder om hur vi hade det under vår uppväxt och det kommer tas initiativ och krafttag till förändring i dagens placeringar av barn och ungdomar.

jag vill verkligen inte att någon ska få uppleva det jag och många med mig gjort.

Kram tillalla på regeringen som jobbar med detta!!

Idag har jag avgett mitt klimatlöfte - gör du också det. Det var inte det minsta svårt, det var många saker som jag såg att jag redan påbörjat och genomfört. som till exempel att använda lågenergilampor, köpa begagnat och äta mer ekologisk och närproducerad mat. Känns riktigt bra, tänk va bra det känns och inte svårt heller för alla kan bidra även vi som bor på landet och inte kan åka kollektivtrafik till jobbet.

www.minplanet.se

Idag är jag trött, mina två dagar ledigt gick till arbetet då jag fick hoppa in och jobba för en som var sjuk. 10 dagar isträck kommer kännas så jag hoppas verkligen att jag kan ta ut mina timmar så snart det går. Trots detta har jag njutit av sonen och hans flickvä, gårdagens fyndresa till Ria i Nybro känns riktigt bra och helt i linje med klimatlöftet.

kvällen får gå till att vila lite och samla kraft till morgondagens arbetstimmar.

Idag har vi varit på Ria och fyndat rejält! Jag fick en efterlängtad citruspress som kostade 5:-, bara tanken på att köpa nytt när det är så billigt och funktionellt att köpa begagnat får mig att njuta av mina köp. Ett pussel på 500 bitar för 20:-, vad är det, ja, nästan ingenting när man vill roa sig och koppla av en stund.

Varför bara köpa nytt? Varför inte köpa mindre nytt och mer begagnat  - livet får plats med mer nöjen då inser jag, vi hade råd att fika på cafe idag för vi hade sparat in så bra. Sonens pojvän hittade ett par nya jeans för 25:-, ett par från en märkeskedja där jeansen annars kostar ca 1000:-

Köp begagnat - det tjänar alla på!

Ha ha!! ja, vi hade sett fram emot en barnfri stund av två dagarn men inte det! Min förstfödde lille pojke som numera är 25 ringde och ville komma ett par dagar med sin vackra goa flickvän och vad säger man - jo jättegärna. Vi hade en helmyskväll med ostbricka och snack i vardagsrummet. Allt avhandlades, livet - olikheter, bardomsminnen, lärdomar och annat.

Oj så roligt det är när barnen är stora och kommer hem och verkligen vill komma och umgås!

Idag - ja, vi får se vad dagen bjuder, börjar med nybakta frukostfrallor och sedan får vi nog ge oss ut på en liten tur och se något annat än bara hemmets väggar.

Ja, då tog jag på mig ytterligare ett år av ordförandeskap i vår lilla förening. Inte vare sig med glädje eller en fana i handen utan för att utan mitt ordförandeskap så hade föreningen troligen gått i graven. Detta året får bli ett prövoår, jag har fått kritik för att jag inte är tillräckligt aktiv och på men har också under de senaste åren på talat att jag inte är en bra ordförande och gärna skulle se att någon annan tog tag i klubbanm. Men - se där ... ingem vill ta ansvaret utan helst bara sitta och ösa åsikter om hur det borde vara *suck* . Ja, dagen kunde vara bättre men jag har åtagit mig detta ett år till och ska hålla samma mått som tidigare för något annat har jag absolut inte lovat.

Jag har svårt att se logik i när någon klagar & talar om hur saker och ting ska vara men samtidigt säger att de inte vill hjälpa till??

Att jag inte är mer aktiv som jag förklarade igår är för att jag prioriterar det jag brinner för (nu blir jag glad) våra barn, våra bonus-kontaktbarn och bonus-fosterbarn, mitt gode mans-skap och LIONS.. finns det något roligare än att arbeta ideelt?? jag finner en stark glädje i detta och tror att det är något jag kommer fortsätta med efter min pension.

Tänkvärt... "att vara så att mina besökare vill komma tillbaka till mig, att vara välkommnande & omtänksam mot mina nära, kära och vänner"

Då var det ordnat med utdrag ur brottsregister, belastningsregister och misstankeregidter. Jag tror det var så det hette och det känns bra när familjehemsorganisationer och kommuner begär dessa papper. Det var varken första eller sista gången vi skickade efter dessa papper på oss jag och min man och nu vart det dags igen. Idag tackade vi jag till tre små syskon som vi ska stötta och lära känna genom roliga aktiviteter. Det ska bli spännande men vi får se också om kommunen fortfarande vill eller om de har någon annan ide för familjen.

Undrande är jag dock över om alla organisationer som sysslar med familjehemsplaceringar begär ut papper som styrker legitimiteten i de familjer som blir godkända? Vi har även skickat med intyg på att vi inte förekommer i socialtjänstens register så på oss är det iallafall järnkoll :)

Härligt - ser fram emot en kul vår med aktiva barn som får uppleva nya saker i livet.

Ja, då vart det ett försök till blogg! Att blogga har inte varit en akut tanke det får jag erkänna men kanske att det kan vara ett bra sätta att få ner funderingar och frågeställningar på. Kanske någon enstaka kan tänka sig att svara om jag har något dilemma.

Ja, dilemma är inte så ofta faktiskt, att vara familjehem är väldigt berikande och jag lär mig nya saker hela tiden. att vara följsam och samtidigt vara fast och strukturerad är en konst må ni tro. I helgen var jag på ett lekland med en familj och det var nervöst innan men med god planering gick det helt över förväntan. Tänk att ett gäng glada ungar som fått stämpeln jobbig på sig inte alls var jobbiga! Det gick att leka, bryta för middag, leka, bryta för glass o ja... sen ar de så trötta att hemfärden gick i snarkningens tecken. Men oj så kul det var och jag lärde mig att jag trots mina stormsteg mot snart 50 så orkade jag och vill göra om det igen!

Visst är det så att struktur och planering tar oss långt!

Då var det dags och nu hoppas vi att detta är sista operationen som planeras. Min 13 åring fick en stor bit av näsan avbiten av en hund för 12 år sedan och det har varit en lång resa med många operationer på hans utseende men nu är vi nära. Idag blir det besök hos vår underbara överläkare som varit med från första dagen när vi kom till Malmö för 12 år sedan. bara detta är fantastiskt att det är samma människor på kliniken som ser min goa unge :) Tänk vilket privilegie att få komma dit där de både brinner för vad de gör och sedan är otroligt duktiga och engagerade i sitt arbete.

Rekonstruktionskirurgi pratas det om för lite tycker jag, det måste finnas många trots allt som blir bitna av hundar, hästar och skadas i olyckor som gör att man måste "laga" och göra om t.ex ansiktet så det blir så normalt som möjligt.

Malmö barnplastikkirurger är bäst i Sverige - det tycker jag .. kram på er allihop!